Från energimål till konkreta krav på byggnader

EU har satt upp ambitiösa klimatmål för att minska energianvändningen och utsläppen av växthusgaser. Två av de viktigaste regelverken som påverkar fastighetsägare, bostadsbolag och energiförvaltare är EED (Energy Efficiency Directive) och EPBD (Energy Performance of Buildings Directive).

Båda direktiven syftar till att skapa mer energieffektiva byggnader, men de fokuserar på olika områden. Tillsammans innebär de ökade krav på mätning, datainsamling, energieffektivisering och uppföljning.

För fastighetsägare innebär detta att tillgång till korrekt energidata blir en allt viktigare del av den dagliga förvaltningen.

‍

Vad är EED?

EED, Energy Efficiency Directive, är EU energieffektiviseringsdirektiv. Syftet är att minska energianvändningen inom hela unionen och ge energianvändare bättre möjlighet att förstå och påverka sin förbrukning.

För flerbostadshus med central uppvärmning eller central kylning ställer EED bland annat krav på:

• Individuell mätning när det är tekniskt möjligt och ekonomiskt rimligt.
• Regelbunden information om energiförbrukning till de boende.
• Möjlighet för användare att följa sin egen energianvändning.
• Mer frekvent insamling av mätdata från energimätare.

Bakgrunden är enkel – när människor får insyn i sin energiförbrukning tenderar användningen att minska. Studier visar att individuell mätning och återkoppling ofta leder till energibesparingar på mellan 10 och 20 procent.

‍

Vad är EPBD?

EPBD, Energy Performance of Buildings Directive, är EU direktiv om byggnaders energiprestanda.

Det reviderade direktivet innebär att byggnader ska bli betydligt mer energieffektiva och bidra till EU mål om ett klimatneutralt byggnadsbestånd till år 2050.

Fokus ligger bland annat på:

• Renovering av byggnader med låg energiprestanda.
• Minskad energianvändning i befintliga byggnader.
• Ökad digitalisering och smart styrning.
• Förberedelser för smarta energisystem och flexibilitet i elnätet.
• Integration av förnybar energi och laddinfrastruktur.

EPBD lyfter särskilt fram vikten av smarta byggnader där energisystem, sensorer och styrfunktioner samverkar för att optimera energianvändningen.

‍

Gemensam nämnare: Tillgång till rätt energidata

Även om EED och EPBD har olika fokusområden finns en tydlig gemensam nämnare: tillgång till tillförlitlig energidata.

Det går inte att energieffektivisera det man inte kan mäta.

För att uppfylla både dagens och framtidens krav behöver fastighetsägare kunna samla in data från exempelvis:

• Elmätare
• Vattenmätare
• Värmemätare
• Kylmätare
• Temperaturgivare
• CO₂-sensorer
• Fastighetsautomationssystem

Data behöver dessutom vara tillgänglig för uppföljning, analys och integration med överordnade system för energihantering, fastighetsautomation och individuell mätning och debitering (IMD).

‍

Digitalisering blir en nyckel till energieffektivisering

En viktig förändring i både EED och EPBD är att fokus flyttas från enbart energibesparingar till datadriven energiförvaltning.

Fastighetsägare förväntas i allt högre grad kunna:

• Följa energianvändning i realtid.
• Identifiera avvikelser och energislöseri.
• Optimera värme- och ventilationssystem.
• Automatisera energirapportering.
• Underlätta energideklarationer och hållbarhetsrapportering.

För att lyckas krävs öppna system som gör det möjligt att samla in och dela data mellan olika plattformar och leverantörer.

‍

Hur kan fastighetsägare förbereda sig?

Många fastigheter har redan installerade mätare, men utmaningen ligger ofta i att samla in och tillgängliggöra data på ett effektivt sätt.

Genom att investera i öppna insamlingsplattformar och standardiserade kommunikationsprotokoll som M-Bus, Wireless M-Bus, Modbus och OMS skapas en framtidssäker grund som kan anpassas till nya regelverk och verksamhetskrav.

Det ger också friheten att integrera olika system utan att bli beroende av en enskild leverantör.

‍

Viktiga tidsmål i EED och EPBD

EU energi- och klimatlagstiftning innehåller flera konkreta mål som fastighetsägare behöver känna till.

EED – Energieffektiviseringsdirektivet

EED är en del av EU klimatpaket "Fit for 55" och ska bidra till att minska unionens energianvändning. Direktivet ställer krav på medlemsländerna att tillsammans minska den slutliga energianvändningen med cirka 11,7 procent till år 2030 jämfört med de prognoser som tidigare tagits fram för samma år.

För fastighetsägare innebär detta ökade krav på energieffektivisering, mätning och uppföljning av energianvändningen.

EPBD – Direktivet om byggnaders energiprestanda

Det reviderade EPBD innehåller flera viktiga milstolpar:

• 2028 ska alla nya offentligt ägda byggnader vara så kallade nollutsläppsbyggnader (Zero Emission Buildings).
• 2030 ska alla nya byggnader inom EU vara nollutsläppsbyggnader.
• 2030 ska bostadsbyggnader som helhet minska sin primära energianvändning med i genomsnitt minst 16 procent jämfört med dagens nivåer.
• 2035 ska motsvarande minskning uppgå till minst 20–22 procent.
• 2050 är det övergripande målet att hela Europas byggnadsbestånd ska vara klimatneutralt.

Direktivet ställer inte samma krav på varje enskild byggnad, utan medlemsländerna ska ta fram nationella planer för hur de sämst presterande byggnaderna successivt ska energieffektiviseras.

‍

Vad betyder detta för fastighetsägare?

Även om många av målen ligger flera år framåt i tiden behöver arbetet påbörjas redan idag. Fastighetsägare som har god kontroll över energidata, undermätning, temperaturer och tekniska system kommer att ha betydligt bättre förutsättningar att möta framtida krav och samtidigt minska sina energikostnader.

‍

Sammanfattning

EED och EPBD kommer att spela en central roll i omställningen till mer energieffektiva byggnader i Europa.

För fastighetsägare handlar det inte längre enbart om att installera energieffektiv utrustning. Lika viktigt är att kunna mäta, följa upp och analysera energianvändningen på ett strukturerat sätt.

Den fastighetsägare som redan idag bygger upp en modern och öppen infrastruktur för energidata får bättre förutsättningar att uppfylla framtida lagkrav, minska energikostnaderna och skapa mer hållbara fastigheter.

‍